Välkommen till familjen Lindholm                                             bodavinden.se © 2012                    

 

 

Grankulla vattensamfällighetsförening historik 2005

 

Vattnet i de enskilda brunnarna i Grankulla har i alla tider varit mer eller mindre dåligt.

Vattnet är hårt och ger missfärgningar och utfällningar vilket medför igensättningar i varmvattenberedare, rörledningar och hushållsmaskiner. Järnhalten är stor liksom halten humus och mangan. Manganet avsätter sig som en svartlila sörja i ledningarna. Dessutom finns metangas och det luktar avskyvärt. Bakterier förekommer också i en del brunnar.

 

Under 1980 talet framfördes önskemål till Borgholms kommun om bättre vatten till Grankulla by. Någon gång på våren 1988 kom en delegation från Miljö och hälsovårdsnämnden i Borgholm till den plats där vattenverket nu ligger. Det var Yngve Engström som var ordförande och som föreslog att det skulle bildas en vattensamfällighetsförening.

 

Kommunen stod för kostnaden av ett borrhål i den moränås som kallas Svinvallen. För att hitta rätt läge för borran engagerades kronojägare Sven Lundgren i Sjöstorp. Han kunde ta ut vatten med slagruta. Sven fick ett kraftigt utslag just där moränåsen började slutta mot nordväst. Brunnsborrarna Bröderna Svensson från Högsrum fick i uppdrag att borra på platsen. Tyvärr så finns inget datum angivet på borrprotokollet. De första 5 meterna var det grovt morängrus därefter 1,5 meter skrotberg och till sist 10,5 meter kalkberg. Sammanlagt djup 17 meter. Borran provpumpades i 4 timmar med ett uttag av 10 000 liter. Under 1988 och 1989 provpumpade kommunen och mätte vattenståndet i närliggande enskilda brunnar.

 

Den 6/7 och den 31/10 1988 togs vattenprov som visade att vattnet var utomordentligt bra.

Nu fick några personer i uppdrag att ta kontakt med fastighetsägarna i Grankulla för att värva dem till en vattensamfällighetsförening. Intresse fanns men det visade sig att många helt enkelt inte hade råd. Det var för få som ville ansluta sig och då skulle kostnaden bli för hög. Min fru och jag hade just byggt vårt hus och var hårt pressade ekonomisk. Därför måste vi tyvärr dras med vårt dåliga vatten. Eftersom jag arbetade hos Borgholms Kommun så träffade jag ibland Engström och vid ett tillfälle fick jag en liten plastmapp med alla uppgifter om den nya borran och en mycket preliminär kostnadsberäkning. Enligt denna skulle hela projektet kosta över 2 millioner kronor.

 

Med den kostnaden och de få som ville vara med att betala så fanns det ingen möjlighet att genomföra företaget. Det skulle bli för dyr anslutningsavgift. Åren gick och Engström påminde mig flera gånger, om att jag skulle fortsätta arbeta för en vattenledning. Flera sommarboende kontaktade mig och undrade, om det inte i alla fall skulle gå att få kommunen intresserad att starta projektet. Vid den tidpunkten hade jag varit kommunens kontrollant på ett par stora ledningsarbeten, där de tekniska förutsättningarna var ungefär desamma som i Grankulla dvs. lätt att gräva (sandjord) och lätt att komma fram genom åkrar och ängar.

 

En dag plockade jag fram en karta över Grankulla och började undersöka, var vi skulle kunna lägga ner ledningarna.

Jag räknade också på kostnaderna för ledningsarbetet och på ett vattenverk och kom fram till, att det måste gå att bygga mycket billigare än vad som tidigare beräknats. Nu gällde det att få så många intresserade som möjligt.

 

Det var på sensommaren och därför tog jag kontakt med såväl fast boende och sommarboende och kallade till ett informationsmöte i Sjöstorps gamla skolhus den 2/8 2002. Ett fyrtiotal intresserade deltog. Jag hade tidigare rådgjort med flera av mina grannar och vi hade kommit överens om att bjuda in VA ingenjör Bo Persson Borgholms Kommun och Birger Olsson norra Öland VVS. Vid detta möte fick vi besked om, att Borgholm Kommun inte hade något primärt intresse att bygga vattenverk och ledningar, men vi uppmanades att bilda en vattensamfällighetsförening och använda den borra som kommunen gjort 1988 vid Svinvallen.

 

Självkostnadsprincipen skulle gälla för projektet. Därför valdes en arbetsgrupp bestående av Peter Glebe, Stig Andersson, Börje Arvidsson, Karl Westman Leif Svensson och Göte Lindholm.

Under hösten 2002 undersökte arbetsgruppen olika sträckningar och dimensioner för vattenledningen. Vi hade god hjälp av lantmätare Leif Svensson som skaffade det nödvändiga kartmaterialet. Flera entreprenörer kontaktades också för att få en uppfattning om de preliminära kostnaderna. Börje och jag stakade ledningstäckorna. Den sammanlagda längden blev fram till servisanslutningarna

5 040 meter.

 

Ett studiebesök gjordes till Byrums vattenverk, där vi fick värdefulla råd av ordföranden för Byrums samfällighetsförening Göran Martinsson. Deras ledningsnät hade en längd av 2 till 3 kilometer. Vattenverket var mycket enkelt. Det bestod av en isolerad byggnad med pump, reservpump, hydrofor och avfuktare. Utanför fanns en gjuten bassäng på 10 m3. Antalet anslutna fastigheter var 120 och under sommaren gick det åt mellan 70 och 80 m3 vattenper dygn. Ledningsdimensionerna var 80 till 60 mm. utv. diameter. Anslutningsavgiften var 30 000 kr. och det avsattes 700 kr./år till drift och underhåll.

 

Vid kontakt med Bo Persson Borgholms kommun framhöll han, att Byrums vattenverk var ganska gammaldags och att det skulle vara mycket bättre med en modern tryckstegringstation med varvtalsreglerade pumpar.

 

En av Bo Perssons kontakter i Kalmar var en erfaren projektör och han räknade på de preliminära kostnaderna. För ledningar och vattenverk skulle kostnaderna bli 2 460 000 kr. Fördelat på 42 fastigheter blev anslutningsavgiften 58 571 kr. + moms = 73 214 kronor. Om vi fick med 60 fastigheter blev ändå anslutningsavgiften över 50 000 kronor.

Med så stor avgift så skulle troligen bara ett fåtal fastighetsägare var intresserade och då blev det ingen vattenledning till Grankulla.

 

Arbetsgruppen kom då överens om, att vi själva skulle sköta projektering och erforderliga kontakter med berörda myndigheter. Detta borde vi ekonomiskt tjäna ganska mycket på.

Mina erfarenheter från ledningsarbeten på norra Öland var att förhållandena här var helt annorlunda än på fastlandet. Jag tog kontakt med grävmaskinförare och rörläggare och vi kom fram till, att det gick att i genomsnitt lägga 150 meter ledning per/ dag om det var lättgrävt och man använde PEM-Rör i rullar av 100 meters längd.

 

För att det skulle gå snabbt, ville rörläggarna använda skarvar, kopplingar eller byglar som skruvades fast. Att svetsa rördelarna var också bra men tog mera tid och var omständigt. En förutsättning för att rörläggningen skulle gå bra, var att grundvattennivån var så låg som möjligt. Därför var det lämpligt att börja grävningen i början av augusti månad. Rörläggning och material borde inte gå till mera än 800 000 kr och vattenverket ca 300 000 kr. En del andra kostnader skulle också tillkomma men om det blev 40 fastigheter som anslöt sig så skulle anslutningsavgiften bli 28 till 30 000 kronor.

 

Den 3 oktober 2003 kallade lantmäteriet berörda fastighetsägare till anläggningsförättning i Norrgården Byxelkrok. Förrättningslantmätare var Göran Setterby. Endast de fastigheter som ansökte om att få vara med i gemensamhetsanläggningen kom att bli delägare. Anslutningskostnaden bedömdes till ca 30 000 kr.

 

Markupplåtelse för ledningsgrävningen gicks igenom liksom eventuell intrångsersättningen. Sveaskog AB begärde ersättning medan övriga markägare inte yrkade någon.

 

Föreningens stadgar gicks igenom och antogs.

Val av styrelse för vattensamfälligheten gjordes.

Ordförande:Karl Westman. Sekreterare: Göte Lindholm. Kassör: Börje Arvidsson.

Ledamöter: Peter Glebe och Stig Andersson.

Styrelsesuppleanter: Tommy Arvidsson och Finn Sjöberg.

Revisorer: Birgitta Svensson och Agneta Sjöberg.

Revisorsuppleant: Ivar Karlsson.

 

I fortsättningen arbetade vi vidare på projektet. Vi fördelade arbetsuppgifterna i styrelsen ungefär på följande sätt.

Göte arbetade vidare med att få fram bra förslag på ett lämpligt vattenverk. Provpumpning av borran och kontakter med kommunen, sydkraft, televerket, rörläggningsentreprenörer mm.

Stig och Göte undersökte var vi skulle handla rörmaterial.

Peter skulle rita huset till vattenverket och ansöka om bygglov.

Börje skulle göra in inkomst och utgiftsstat.

Kalle skulle arbeta vidare med frågor om vattendom och miljökonsekvensbeskrivning mm. (Ett mycket svårt och omfattande arbete, som han gjorde på ett utomordentligt bra sätt)

Till sist granskade vi varandras resultat noga, innan vi bestämde oss för en lösning eller en skrivelse.

 

Från lantmäteriet fick vi 03-10-28 anläggningsbeslut på det planerade företaget.

Vi betalade in intrångsersättningen till Sveaskog 9 650 kr.

Vi betalade in miljöavgift för att vi fick ta ut vatten ur borran på 1500 kr.

Samråd hölls med de grannar som hade brunnar i närheten av borran.

Samråd hölls också med Länsstyrelsen enligt miljöbalken, bland annat var området av riksintresse för naturvård. Ängs, hagmark och betesmark var skyddat ( t.ex. Grankulla hage) Området var landskapsbildskyddat. Området omfattade länsstyrelsens naturvårdsprogram. Och i området fanns det rödlistade kryptogamer (fridlysta sällsynta växter)

Kalmar Läns museum skulle också yttra sig om det fanns några fornminnen inom området.

 

Börje och jag avvägde plushöjderna på grundvattnet i brunnarna i närheten av borran. Vi gjorde också kartor med nivåkurvor och vi ritade in grundvattenströmmarnas riktning.

Kartorna skulle bifogas skrivelser som Kalle skickade till myndigheterna.

 

Till Länsstyrelsen gjordes en ansökan om uttag av 3 500 m3 vatten ur borran per/år. Ansökan skulle vara underlag för vattendomstolens dom.

Miljödomstolen hade den 13 okt 2004 sammanträde med oss i Sjöstorps gamla skola. De gjorde också en noggrann inspektion av vattenverkets läge och den moränås som sträcker sig mot sydost alltså längs gamla Grankulla kyrkväg och fram till vattenverket.

 

Till Miljödomstolen skulle vi betala en avgift på 5350 kr. för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Den 4 nov. 2004 fick vi domen från Miljödomstolen och vi kunde påbörja arbetet med vattenverket och ledningarna.

 

Den 20 januari 2005 gjorde Börje och jag ett studiebesök i Jönköpings kommun, där det fanns ett vattenverk, typ tryckstegringsstation som Hydrokonsult i Töreboda tillverkar.

Jönköpings kommun hade flera sådana stationer och var mycket nöjda med dem. Styrelsen beslutade att välja en sådan tryckstegringsstation. Peter Glebe skulle sköta förhandlingarna med Hydrokonsult och skriva en beställning .

 

Vi hade tagit in offerter från några grossister på rör och rördelar och nu fick jag ett styvt arbete med att jämföra priser och olika tekniska lösningar. Det gick att tjäna ganska mycket pengar på att förenkla vissa saker. Det var t.ex. bättre med en enklare typ av vattenpost. Det var också enklare att för det mesta ansluta grenledningar och serviser med anborrningsbyglar än med T-rör. Till sist valde vi Ahlsells i Kalmar som leverantör av rörmaterial. Peter Glebe fick i uppgift att förhandla med Ahlsells och göra en beställning.

 

Hälleskalla entreprenad AB gjorde tillsammans med Stig och Börje tryckningen av stålrör genom väg 993 på fem ställen. Fyra rör för vattenledningen och ett rör för elkabeln till vattenverket. Elkabeln drogs från stolpen nr.403 utanför tomten Grankulla 5:6. Avståndet var 290 meter och efter förhandlingar med Sydkraft, skulle vi få lägga kabeln själva ( det skulle bli billigare) Monteringen av el i vattenverket skulle göras av Åkerbo El AB.

 

Innan grävningen påbörjades måste ledningssträckningen röjas från träd, buskar och ris. Detta blev ca 2 kilometer genom skogs och ängsmark. Tre fjärdedelar av denna sträcka har Börje röjt, resten har varit på min mark och på en del tomter och i kanten på skogsvägar. Den 20 juli 2005 gjorde 10 till 12 sommarboende och bofasta en arbetsdag och plockade undan ris mm. så att det skulle bli lättare för grävmaskinen att lägga ut ledningen och gräva.

 

De entreprenörer som vi förhandlade med om grävning och läggning av ledningarna var alla från orten och genom mitt f.d. arbete vid Borgholms Kommun kände jag dem väl. Från början var det sju företag. Vid så här stora arbeten är det vanligt med ett anbudsförfarande. Vi tog dock inte in några anbud, men jag hörde mig för på annat sätt och fick förslag på en summa av över 900 000 kronor. Detta var alldeles för dyrt och efter diskussion i styrelsen, föreslog vi att arbetet skulle utföras till ett takpris som var baserat på längden ledning och de lokala förutsättningarna (sandgjord, ängsmark eller skogsmark). Jag beräknade, att det borde gå att gräva och lägga ledningarna på 34 dagar. En förutsättning var att grundvattennivån var låg.Entreprenören som fick arbetet blev Eibert Johansson i Hagelstad Källa tillsammans med medhjälparen Magnus Bertilsson. Peter Glebe fick i uppgift att göra en beställningsskrivelse och förhandla om ett takpris.

 

Grundvattennivån är som lägst i slutet av sommaren. Därför bestämde vi att börja grävning och rörläggning i början av augusti. Ahlsells som var leverantör av rörmaterialet lovade att leveranserna skulle vara klara sista veckan i juli. Som lagerlokal skulle vi få låna Stigs potatislager. Den 27 juli kom den första leveransen. Tyvärr var det mycket som

fattades. Rördelarna kom från olika håll i landet, iblandkom rördelar från ett ställe och packningar och skruv från ett annat. Till sist hade jag 22 fraktsedlar. Det borde ha räckt med tredjedelen.

 

Den 30 augusti kom tryckstegringsstationen från Hydrokonsult i Töreboda. Det var en imponerande anläggning med pumpar och reglerutrustning och två rostfria tankar på 4 m3.Med var en stor pärm med komplicerade anvisningar och diagram. Börje fick ta med sig pärmen och läsa den som kvällslektyr. Vi satte in hela tryckstegringsstationen i Stigs potatislager.

 

Den 1 augusti började Eibert och Magnus gräva ner PEM slangen. Den första ledningssträckningen blev 63 ledningen till Ingesgårdarna. De två sista veckorna i juli hade det regnat ca 140 mm och det ställde till problem. Söder om vägen genom tomten Grankulla 5:6 (där också elkabeln skulle ligga) var det surt och mycket svårt att komma fram. Närmare Ingesgårdarna gick det bättre. Nästa sträcka blev 90 ledningen från vattenverket och genom skogen norr ut. Det gick att gräva, men det var mycket vatten i ledningsgraven. När grävaren kom ut på åkrarna vid Grankulla 3:10 och 3:11, var det stopp. Det var så mycket vatten, att det var meningslöst att fortsätta med arbetet. Grundvattennivån hade stigit för mycket och vi var tvungna att flytta grävningen och hoppas på, att vattnet skulle rinna undan.

Marken hemma vid mitt (Grankulla 14:1) och uppåt Bergbacken var högre och torrare. Vi flyttade arbetet dit. Det gick bra hela vägen ner till Grankullaviken och till sista servisen Grankulla 13:8 (Björnekes) Nu återstod 90 ledningen från stället, där det förut hade varit för surt och längst norrut till Börje Arvidsson (Sjöstorp 1:27). Det var med stor spänning som grävmaskinen började schakta. Men vi hade tur. Vattnet hade runnit undan och det gick bra hela återstående vägen. Sedan Eibert och Magnus gjort återställningsarbetet körde Stig efter med en vägsladd. Det blev jämnt och bra. En del rötter mm. fick huggas bort, men till nästa år tror jag inte, det skall synas mycket efter grävningen.

 

Jag hade i början räknat med 34 dagars arbete och i slutänden visade det sig att det tog 35 dagar. Kalkylen höll och vi är mycket nöjda med Eiberts och Magnus arbete.

I början av mars månad började arbetet med vattenverket. Stig gjorde schakten för grunden och den 7 mars tog Peter Glebes folk hand om resten. De gjorde grunden och därefter byggdes väggsektionerna på företagets lokaler i Kalmar. Den 13 september kom en lastbil med hela huset och en kranbil lyfte det på plats och snart var tak, fönster och dörrar också monterade.

 

Nu fortsatte Börje och Tommy med att sätta kakel på väggarna och klinkers på golvet och den 4 oktober var den stora dagen, då vi flyttade tryckstegringstationen från Stigs potatislager och till vattenverket. Det var Stig och Börje som med hjälp av två traktorer och en flakvagn flyttade stationens två sektioner med tankar och baxade in dem i huset. Sedan justerade Börje in det exakta läget och monterade ihop sektionerna. Vi hade fått en pärm från Hydrokonsult om monteringen och hur vi skulle var starta verket. Allt var supermodernt och datastyrt men inställ så, att det bara var att sätta igång. Vi startade borrhålspumpen och fyllde tankarna och efter en del justeringar, kunde vi också starta de varvtalsreglerade pumparna och sätta tryck på utloppsledningen. Trycket var inställt på 4, 8 kg och allt fungerade som det skulle. Nu återstod klorering av nätet och provtryckning av ledningsnätet, innan vi kunde koppla in våra serviser.

 

Börje fungerade som förste vattenverksmaskinist, han är den som kan tryckstegringen bäst.

Vi klorerade ledningarna och sedan lånade jag provtryckningsutrustning av Borgholms Kommun och sista veckan i oktober, satte Börje och jag igång med att spola bort luft och klor ur ledningarna. Sedan kunde vi starta provtryckningen. Tyvärr visade det sig, att vi hade en stor läcka beroende på materialfel och en liten pytteläcka vid en annborrningsbygel. Eibert och Magnus hjälpte oss laga läckorna och sedan var alla ledningssträckor täta.

 

Den 4 november 2005 kopplade Börje Arvidsson in det nya vattnet till sig och Bosse Rydberg och den 7 nov, fick vi in det nya vattnet i vårt hus. Det är en sann njutning att spola upp vatten. Det är friskt och klart som sockerdricka. Nu har vi ett av Ölands finaste vatten. Förut hade vi kanske det sämsta.

 

Hela projektet har gått mycket bra och vi kan med rätta vara stolta över resultatet. 1988 var det kostnadsberäknat till över 2 millioner kr. och den projektör som preliminärt räknade på kostnaden, innan vi hade bildat samfälligheten, kom fram till 2 460 000 kr. exkl. moms. Med 42 anslutna fastigheter hade anslutningsavgiften blivit 58 572 kr exkl. moms.

Med 60 anslutningar hade det blivit 41 000 kr. exkl. moms = 51 250 kronor. I jämförelse med dessa priser är den slutliga anslutningsavgiften på 31 000 kronor otroligt billig.

 

Att vi lyckats så bra beror på, att alla i styrelsen har lagt ner ett fantastiskt arbete. Var och en har gjort det som han är duktig på. Det är många dagar som gått åt till fältarbete och att göraritningar och skrivelser till myndigheterna. Vi har varit mycket noggranna och diskuterat igenom olika problemlösningar och förslag med varandra och vi har alltid varit överens.

Vi har också fått beröm av både Länsstyrelsen och Miljödomstolen. Det har varit ett mycket roligt arbete. Vi vet också, att flera fastighetsägare vill ansluta sig till ledningsnätet.

 

Det bådar gott för framtiden och för föreningens ekonomi.

 

 Göte Lindholm

 

• All text o fotografier på www.bodavinden.se skyddat av copyrightlagen •